Märkte att jag inte har skrivit på länge, ops!
Har hunnit med en hel del dom här dagarna, umgåtts med bästa B som pimpa min iphone med ett nytt skal med en bild på oss. Han är allt bra finurlig min gofis.
Firat midsommar tillsammans med släkten, ätit chips till frukost o massa annat töll. Igår stötte jag på min största fobi, IGEN. Min ormfobi ger mig många hinder i min vardag. Kan knappt med kablar o vattenslangar längre. Varför straffar gud mig genom att ge mig oturen att alltid möta dom när jag är själv ? Samma reaktion varenda gång. Hjärtat hitta en annan utväg även denna gång i några sekunder.

Nedräkning.
4 dagar kvar till P&L o volbeat.
5 dagar kvar till cross VM. 

Både igår och idag. Idag har jag o nattis åkt moppebil. Jävlar vilken racer! När vi kom hem smög jag ut i hästhagen o gosa lite. Njöt varje sekund. Imorn ska jag och moster hämta smörgåstårta i avesta till jobbet. Gôhtt! Prata med mamma nyss, hoppas hon inte glömmer något viktigt, för då kan det bli ganska jobbigt. haha....

Avslutningen var otroligt fin. Många tårar o vackra rosor. Nu byter vi om för partaj. Let's enjoy life!

 
Tusen tack Mallan för fixningen av håret. Snöggt

Lärarna har bjudit oss på fika hela veckan, i princip varenda lektion. Tårta, tårta, tårta, bulle, tårta. Jävla tårta... kan jag inte ha min fina klänning imorgon.. Då. Då ligger jag pyrt till. Idag hade vi klasskamp. Min klass va grym. Avslutade skoldagen med såpbandy, så jävla roligt! Måste dra ihop ett gäng och göra det på lovet. 

Nu sista kvällen gick alla 9:or på mysen o åt massa mat. Göttmos!

Åkte till härdal för att fira Beckis med klassen igår. Spela kubb, åt som djur och planera skolavslutnings kvällen som kommer bli så jävla grym. Sista grejen vi kommer göra tillsammans. Blandade känslor. Jag är inte redo att lämna dom. Dom har blivit mina närmaste vänner och jag vet redan nu att jag aldrig kommer få en sån bra klass som jag har nu idag. Men ska jag dra en positiv slutsats på det hela så. Jag har fått spendera mina 3 år på södra skolan med ett underbart gäng. Och det är jag evigt tacksam över. För tryggheten som jag känner med dom, kommer jag troligtvis aldrig få uppleva i en klass igen. Min klass är speciell. Inga grupperingar och alla tar hand om varandra. Som en stor familj. Jag tycker om alla så himla mycket. Med dom mår jag bra. Tack för att ni har fyllt dessa fina år med 7helsikes minnen som jag kommer leva länge på.
                                           Ni är underbara, varenda en. 
                     
                                                9c. lite bättre, lite värre!

Jag säger det IGEN. Va vill gips oss i år ?! Har inte storebror min brutit handleden nu också. Haha BUU.

Trots alla funderingar o velningar så har jag nu tagit mitt beslut. Har fått det sagt och det känns bra.
Nu lägger jag grillerna på hyllan! Haft en kort med grym säsong.