Jag ska börja gå på ett helt nytt sätt.
Jag ska börja gå med hälarna först i trappor.
Jag ska börja gå som om någon drar mig i håret.

Igår fick jag reda på att jag ska ändra hela min kropps rörelser. Stora som små. Jag har felbelastat min kropp i över tre år och det ger ju ett snett resultat. Därav min snedhet i höfterna. Musklerna ligger troligen i kläm i bäckena och blockerar blodtillförseln. Därför tror hon dom domnar bort när jag anstränger mig. Så nu har jag nya övningar. Jag hoppas detta ger resultat.

Idag har jag avklarat mitt 10:de sjukhusbesök. Inväntar nu mitt 11:e. Efter att få veta att jag gjort operationen i onödan och låtit tårarna tala så ska jag göra mig ett besök hos reumatologen. 

Så jävla glad att jag ska få byta läkare. Wiiho. Gubbjävel.

Finns inga dåliga frågor. Finns bara dåliga svar. Men om det inte finns några svar alls då ?
Efter dagens sjukhus besök så fick jag konstaterat att jag inte har brist på B12. Lungröntgen sköt dom fram till nästa vecka. Träffade en ny doktor. Även han, precis som alla andra såg ut som en frågetecken ang mina ben. Jag vill ha ett svar. Såhär är det bla bla bla. Istället slänger han ur sig att jag måste avstå från all träning det närmaste året om inte åren! Tror jag aldrig har blivit så frustrerad på en läkare i hela mitt liv.

Sitter och kikar på Idol och dricker te med Rövis som uppladdning inför fjällturen imorgon.

Gjorde mitt 7 sjukhusbesök ang bena idag. Tog benprover som ska undersökas om jag saknar B12. Svaren får jag på torsdag då jag ska dit för ännu ett besök och göra en lungröntgen. Genom den ska man kunna se om jag har någon ledsjukdom. Antingen eller helt enkelt.

Idag har jag vart på ännu ett besök hos min massör som ska försöka få nå sprutt på bena mina.
Jag gör framsteg ang muskelstyrkan som jag håller på att träna upp. Men han tror att det är någon nerv som sitter i kläm vid bäckenbena o det är troligen därför jag får kramp pga att jag inte får tillräckligt med syrerikt blod i bena. Så vi ska begära en magnetröntgen.

Blir så ledsen. Jag vill ut o springa, träna o gå som alla andra. Det är över 2 månader sedan jag operera mig o det har inte blivit bättre. Jag har ett överseende på den brutna foten, den kommer ta tid. Men enligt doktorn skulle jag känna skillnad redan efter 2-3 veckor. Sväller fortfarande upp o får kramp så fort jag anstränger mig. Jag har en operation som återstår, men jag vet inte om jag vill göra den med tanken på att jag inte blir bättre ? Mina ben/fötter har börjat spöka på riktigt. Dom domnar bort fläckvis o jag blir svag i benen. Det fattas bara att jag måste dit igen o få beskedet att jag har något annat skit. Hugg av mig bena då? VILL INGE MER.

Åt min första måltid för en stund sedan. 43 timmar sen sist. Tappat matlusten helt och gått ner 4 kilo på 2 dagar. Morfinet har börjat lämna kroppen och smärtan börjar smyga sig på. Men de som inte dödar, de härdar.

Bine & Magdis kom förbi nu med ett 4-pack redbull. Ni är bäst!

Om några timmar bär det av till stan för att pricka av den första operationen som kommer äga rum vid 10:00. Duschat 4 ggr och haft massa medel så det ska väl vara själva fan om jag inte ska vara renare än renast nu va ? Klockan har passerat 00:00 och intaget av mat o vatten har nått sina gränser. Ingenting försen efter operationen. Nervositeten har släpp o jag känner mig redo.

Tack till alla som ställer upp o peppar mig. Jag behöver det.

Nedräkningen har nu övergått från dagar till timmar.
15 timmar, 33 minuter

10 days left.

Idag börjar nedräkningen till första operationen som kommer äga rum den 10 maj. Finns inget mer att skriva... I will survive.

28 Days